Ängby Kyrka, om- och tillbyggnad

Arbetet med en om- och tillbyggnad av Ängby kyrka tog avstamp i Bromma församlings ambitioner att utveckla sin egen verksamhet och kyrkan som mötesplats i staden. Församlingens personal satt tidigare utspridd i olika lokaler,  utgångspunkten i projektet var att samla deras fasta arbetsplatser till ett ställe. En annan var att församlingen på ett tydligare sätt skulle återkoppla till kyrkans ursprungliga verksamhet; en sorts öppen mötesplats i likhet med ett folkets hus. Den aspekten av kyrkans verksamhet blir allt viktigare i relation till den förtätning som sker i Bromma, där en mängd bostäder tillförs vilket gör det än viktigare att se till att det också finns gemensamma rum och platser i staden. Efter ett parallellt uppdrag 2016 i konkurrens med bland annat White och Tengbom fick Witte Sundell uppdraget att arbeta vidare med uppgiften.

Ängby kyrka stod färdig 1959 och ritades av arkitekt Björn Hedvall, som på sin tid ansvarade för en mängd betydande byggnadsverk runtom i Stockholm. Dit hör de ståtliga bostadshusen vid Norr Mälarstrand, hotell Lydmar och biografen Paraden vid Gärdet. Ängby kyrka anses höra till en betydande del av det svenska kulturarvet, och omfattas av Stadsmuseets blå klassning för byggnader med synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Hedvalls byggnader är uppförda av tegel som har belagts med vitgrå puts. Taket är i grå skiffer, och diskreta kristna symboler, såsom kyrkans dörrhandtag i form av fiskar, har passats in i gestaltningen.

De nya lokalerna ger plats för fler arbetsplatser såväl som konstutställningar, körsång, konserter och sammankomster. Tillsamman med ett nytt, mindre kapell för små ceremonier, uppstår en rad nya mötesplatser i och kring kyrkan.

Tillbyggnaden är utformad för att på ett känsligt sätt inordna sig i den miljön, samtidigt som den bidrar med ett tydligt eget uttryck. Hela byggnaden är utförd i trä, i såväl stomme som fasad. Utvändigt för den tankarna till en ark i silvergrått trä, där takens lutning och proportioner står i tydligt samspel med de ursprungliga byggnaderna. Sadeltaket anpassas i respektive ände efter bostadsbyggnadens och församlingshemmets takvinklar. Det ger tillbyggnaden en diskret asymmetri i både taksiluett och plan.

Tillbyggnaden är uppförd på en platsgjuten grund av betong med fasader och tak i förpatinerad fossilerad ströläkt som anknyter till skiffertaken och skogssläntens naturmark. Dold takavvattning gör taksiluetten skarp. Invändigt är den bärande konstruktionen synlig. I lobbyn syns den i form av ett kors eller en trädkrona, något som blir både en kristen symbol och en referens till tallskogen utanför.